Avsnitt 2
Tallriksmodellen – död eller levande?
Allt fler unga människor följer någon form av diet. En del av etiska eller religiösa skäl, andra för att de anser att det är hälsosamt. Men hur nyttigt är det till exempel att utesluta kolhydrater ur kosten eller enbart äta växtbaserat? Finns det ett enda rätt svar eller är det individuellt? Det finns så många som tipsar om vad som är nyttigt att äta: Influencers, staten, skolan, föräldrar och kompisar. Men hur ser en perfekt måltid ut och vem ska man egentligen lyssna på?
Lärarhandledning
Om avsnittet
Medverkande
Nina Jansson, Senior Scientist, PhD Food Science, Oatly
Elisabet Rytter, Forsknings- och nutritionsansvarig, Livsmedelsföretagen
Tallriksmodellen
Kortfattat kan man säga att tallriksmodellen visar hur en balanserad måltid ska komponeras. Livsmedelsverket, den statliga myndigheten som tagit fram tallriksmodellen, menar att den finns för att göra det enklare för svenskar att förstå hur man bör äta. Grundprincipen är att en femtedel av tallriken ska bestå av en proteinkälla, som t. ex fisk, kött eller bönor och resten av grönsaker, rotfrukter och kolhydrater i någon form som t. ex potatis eller pasta.
Syfte och mål
Syfte
Syftet med avsnittet, läxan och lektionerna är att lära sig om tallriksmodellen samt få förståelse för hur kost påverkar vår hälsa.
Mål
Att lära sig om tallriksmodellen.
Att använda kunskaper om tallriksmodellen för att ta ställning kring valet av varor utifrån deras påverkan på hälsa.
Utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för gemensamma resurser och hälsa.
Årskurs 1-6
- Olika verktyg som stöd för planering av varierade och balanserade måltider samt hur måltider kan fördelas över en dag.
- Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa.
- Skillnaden mellan reklam och objektiv konsumentinformation.
Årskurs 7-9
- Individuella behov av energi och näring, till exempel vid idrottande, samt hur måltider kan komponeras efter olika behov.
- Hur man kan arrangera måltider och måltidens betydelse för gemenskap och välbefinnande.
- Ställningstaganden vid val av varor och tjänster, till exempel vid inköp av kläder, livsmedel och resor utifrån perspektiven ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.
- Aktuella samhällsfrågor som rör privatekonomi, mat och hälsa.
- Hur livsmedel och andra varor produceras och hur de påverkar hälsa.
- Jämförelser av recept och beräkning av mängder vid matlagning. Skapande av egna recept.
- Reklamens och mediernas påverkan på individers och gruppers konsumtionsvanor.
Undervisningsförslag
Så här kan du som pedagog introducera avsnittet
Berätta för eleverna att podden handlar om dieter och tallriksmodellen och att ni kommer fokusera på hur tallriksmodellen kan hjälpa att komponera en måltid så att man får i sig allt vad kroppen behöver. Gå även igenom centralt innehåll, syfte och mål.
Läxa
Lyssna på podden och läs igenom faktabladet om tallriksmodellen.
Exempel på instuderingsfrågor:
- Komponera en egen måltid utifrån tallriksmodellen. Beskriv vad du valt och varför.
- Reflektera över dieter. Varför finns dieter tror du? Hur påverkas vi av dieter? Hur påverkas du av kostråd från t. ex influencers?
Tips på frågor för att få igång eleverna:
- Vilka dieter känner ni till?
- Varför tror ni Livsmedelsverket tagit fram tallriksmodellen?
Matlagning och bakning kopplat till lektionen
Laga en maträtt med fullkornspasta eller testa två olika pastasorter. Resonera: Hur påverkas kroppen av att byta ut vanlig pasta mot fullkornspasta? Fundera och reflektera: Vilket alternativ är mest hälsosamt? Vilken pastasort tycker du är godast? Vad är viktigast för dig, att äta hälsosamt eller att äta gott?
Läs ett recept och byt ut ett animaliskt protein mot ett vegetabiliskt.