Avsnitt 6
Om krisen kommer – Räcker maten om det blir krig?
Vad händer när det uppstår en kris och vi inte kan handla och laga mat som vi är vana vid? Hur får vi tag i mat om gränserna skulle stängas? Har Sverige stora undangömda lager med livsmedel? Och hur mycket mat och dryck borde vi alltid ha hemma?
Lärarhandledning
OM AVSNITTET
Medverkande
Patrik Strömer, ansvarig för krisberedskaps- och försörjningsfrågor på Livsmedelsföretagen
Therese Frisell, beredskapshandläggare på Livsmedelsverket
Herman Geijer, författare, föreläsare och självutnämnd zombieöverlevnadsexpert
Begrepp att hålla koll på
Beredskapslager
Ett beredskapslager är en slags förråd av produkter, till exempel livsmedel eller reservdelar, som lagras för att kunna användas vid nationella kriser eller krigssituationer.
Just nu finns inget specifikt lager med livsmedel i Sverige men det är Livsmedelsverket som samordnar beredskapsplaneringen för att försörjningen av livsmedel och dricksvatten ska fungera även i kris och krig.
Sedan några år tillbaka pågår planeringen för att återigen bygga upp en livsmedelsberedskap. Målet med beredskapen är att Sveriges befolkning under tre månader ska kunna äta sig hyfsat mätta och få i sig rätt saker även i en krissituation.
Hemberedskap
Hemberedskap betyder att du behöver kunna tillgodose grundläggande behov som vatten, mat och värme om samhällets service och tjänster inte fungerar som vanligt. Med rätt förberedelser kan du klara en besvärlig situation bättre, oavsett vad som har hänt.
Bra saker att ha hemma är:
- Vatten
Rent dricksvatten är ett måste, räkna med minst tre liter per vuxen och dygn. Kan till exempel förvaras i flaskor eller dunkar.
- Mat
Se till att ha ett lager med mat med lång hållbarhet och som kan ätas utan eller med enkel tillagning. Som till exempel morötter, hårt bröd, mjukost, snabbpasta, havregryn, konserver, färdig blåbärssoppa, kaffe, te, choklad och nötter.
- Stormkök eller grill
Prepping
Prepping innebär att du förbereder dig för en kris. Ordet kommer från engelskans prepare som betyder förbereda. Att vara en prepper innebär att du är en person som på olika sätt förbereder dig för att kunna överleva en samhällskatastrof.
SYFTE OCH MÅL
Syfte
Syftet med avsnittet och medföljande uppgifter är att få en förståelse för vad som kan hända med livsmedelsförsörjningen om vi ställs inför en kris. Syftet är också att förstå vad du själv kan göra i dessa situationer.
Mål
Att använda kunskaperna om livsmedelsförsörjning i kris samt hemberedskap för att kunna reflektera, resonera och ta ställning kring egna val och handlingar.
Årskurs 1-6
- Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa.
Årskurs 7-9
- Individuella behov av energi och näring, till exempel vid idrottande, samt hur måltider kan komponeras efter olika behov.
- Ställningstaganden vid val av varor och tjänster, till exempel vid inköp av kläder, livsmedel och resor utifrån perspektiven ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.
- Aktuella samhällsfrågor som rör privatekonomi, mat och hälsa.
- Hur livsmedel påverkar hälsa.
UNDERVISNINGSFÖRSLAG
Så introducerar du avsnittet för eleverna
Berätta för eleverna att podden handlar om hur vi får tillgång till mat i krissituationer och att den fakta som läggs fram ska hjälpa oss att vara förberedda och göra medvetna val.
Tips på frågor för att få igång eleverna:
- Vad kan en kris innebära?
- Hur lagar vi mat om elen slutar fungera?
- Vad skulle du ta med för att överleva i skogen en vecka?
Läxa
Lyssna på podden och läs igenom begreppen som hör till avsnittet.
Exempel på instuderingsfrågor:
- Vad händer om vi inte längre kan importera mat till Sverige?
- Vad händer med tillverkningen och tillagningen av mat om vi blir utan el?
- På vilket sätt kan du förbereda dig själv för en kris?
Praktiska moment kopplat till lektionen
Prata om livsmedel som man kan förvara och tillaga utan elektricitet.
Låt eleverna tillaga en måltid utan tillgång till el. Varför inte testa ett stormkök?
Avsnitt 5
Socker och sötningsmedel – hur ska man tänka?
Hur många har inte hört sina föräldrar tjata om att undvika socker, inte minst i läsk. Men vad är egentligen onyttigast: socker eller sötningsmedel? Vad är för- och nackdelarna med lightprodukter? Och vad är det för skillnad på sockret i juice och läsk?
Lärarhandledning
Om avsnittet
Medverkande
Elisabet Rytter, forsknings- och nutritionsansvarig på Livsmedelsföretagen
Sara Ask, barndietist
Erika Danckwardt-Lillieström, vice VD Sveriges Bryggerier
Begrepp att hålla koll på
Socker
Sockerarter är den enklaste formen av kolhydrater och delas in i två huvudgrupper: monosackarider och disackarider. Det finns många olika sockerarter men i livsmedel är glukos (druvsocker), fruktos (fruktsocker), sackaros (”vanligt” socker som består av glukos + fruktos) samt laktos (mjölksocker som består av glukos + galaktos) vanligast.
Tillsatt socker
Tillsatt socker är det socker som inte finns naturligt i råvaror och som tillsätts i ren form till livsmedel som en ingrediens. Rent näringsmässigt är det inte någon skillnad på tillsatt och naturligt socker.
Skillnaden är att när man äter naturligt socker får man samtidigt i sig andra näringsämnen som finns i råvaran (som vitaminer och fibrer) medan tillsatt socker endast innehåller energi.
Sötningsmedel
Sötningsmedel används för att ge livsmedel en söt smak och ersätter socker.
Som sötningsmedel räknas sockeralkoholer och sötningsmedel som inte ger någon energi. De utvinns ur växter eller är syntetiskt framställda. Sötningsmedel som inte ger någon energi är sötare än vanligt socker.
Exempel på livsmedel med sötningsmedel är lightläsk och sockerfria tuggummin. Det finns även sötningsmedel i ren form att köpa, så kallat bordsötningsmedel.
De sötningsmedel som används som tillsatser är godkända och har bedömts som helt säkra av den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa.
Energi
Mat ger energi, det vill säga kalorier. Vi behöver energin från maten för att leva och må bra. Vissa livsmedel innehåller många kalorier per gram, andra färre. Hur mycket energi man behöver beror dels på hur gammal man är och vilken aktivitetsnivå man har, alltså om man rör mycket på sig eller är mer stillasittande.
Socker och hälsa
Enligt Livsmedelsverkets kostråd bör max tio procent av vårt totala energiintag komma från tillsatt socker. Annars är det svårt att få i sig tillräckligt med vitaminer, mineraler och fibrer som kroppen behöver – utan att samtidigt få i sig mer energi än man gör av med.
SYFTE OCH MÅL
Syfte
Syftet med avsnittet och medföljande uppgifter är att lära sig hur socker och sötningsmedel skiljer sig åt samt få förståelse för hur ämnena påverkar vår hälsa.
mål
Att använda kunskaperna om socker och sötningsmedel för att kunna reflektera, resonera och ta ställning kring egna val och handlingar.
Årskurs 1-6
- Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa.
- Skillnaden mellan reklam och objektiv konsumentinformation.
Årskurs 7-9
- Individuella behov av energi och näring, till exempel vid idrottande, samt hur måltider kan komponeras efter olika behov.
- Ställningstaganden vid val av varor och tjänster, till exempel vid inköp av kläder, livsmedel och resor utifrån perspektiven ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.
- Aktuella samhällsfrågor som rör privatekonomi, mat och hälsa.
- Hur livsmedel påverkar hälsa.
- Reklamens och mediernas påverkan på individers och gruppers konsumtionsvanor.
UNDERVISNINGSFÖRSLAG
Så här kan du som pedagog introducera avsnittet
Berätta för eleverna att podden handlar om socker och sötningsmedel och att den fakta som läggs fram ska hjälpa oss konsumenter att göra medvetna val.
Tips på frågor för att få igång eleverna:
- Vad dricker ni helst – läsk med socker eller sötningsmedel?
- Vad är minst bra för kroppen – läsk med socker eller sötningsmedel?
- Hur pratas det om socker och sötningsmedel i media och hur påverkar det dig?
Läxa
Lyssna på podden och läs igenom begreppen som hör till avsnittet.
Exempel på instuderingsfrågor:
- Vad är skillnaden mellan socker och sötningsmedel?
- Vad är minst bra för kroppen – läsk med socker eller sötningsmedel? Förklara varför.
- Varför är för mycket socker inte bra för kroppen?
Praktiska moment kopplat till lektionen
Prata om livsmedel med högt innehåll av tillsatt socker och vilka alternativ som finns.
Låt eleverna göra en smoothie av ingredienser som inte innehåller tillsatt socker och som passar utmärkt som mellanmål.
Avsnitt 4
Matmärkningar – vad betyder de egentligen?
Miljömärkningar och hälsomärkningar är små symboler på en förpackning, eller klistermärken på frukt. EKO, Fairtrade och Nyckelhålsmärkt är några exempel. Men vad betyder de olika märkena? Och kan vem som helst hitta på en matmärkning?
Lärarhandledning
Om avsnittet
Medverkande
Johan Melinder, hållbarhetschef, Fazer
Martin Löfberg, inköpschef, Löfbergs
Hilda Björkman, försäljningschef, Mondelez
Några vanliga miljömärkningar på mat
KRAV är Sveriges mest kända certifiering. 98 % av svenska konsumenter vet ungefär vad det står för. En KRAV-märkt produkt ska vara både socialt och ekologiskt hållbar, så här handlar det om att djuren och människorna som arbetar med produktionen ska må bra. Man får inte använda kemikalier hur som helst och man ska främja biologisk mångfald. Det här är en ganska tuff certifiering; det ställs höga krav på den som vill vara med.
Från Sverige. Denna märkning är ganska självförklarande: den innebär att huvudråvaran ska vara från Sverige. Det här är en certifiering som ofta används på kött- och mjölkprodukter.
EU-ekologiskt. Märkningen med det gröna EU-lövet innebär att produkten är ekologisk och certifierad enligt kriterier som är gemensamma för EU:s medlemsländer.
Fairtrade-märkningen brukar man hitta på kaffe, te, bananer, choklad och blommor. Den riktar sig främst till småskaliga bönder och handlar till stor del om deras arbetsförhållanden.
Rainforest Alliance värnar, som man hör på namnet, bevarandet av naturskog, men handlar även om biologisk mångfald och arbetet med att utveckla bättre jordbruksmetoder hos producenterna. Den här märkningen hittar man oftast på samma typ av produkter som Fairtrade, alltså kaffe, te, bananer och choklad.
MSC och ASC är båda miljömärkningar för fisk. Den visar att åtgärder vidtagits för att minska fiskets miljöpåverkan. MSC är en märkning för fiskad fisk och ASC är för både fiskad och odlad. Fisk kan även vara KRAV-märkt.
Begrepp att hålla koll på
Närodlat
Närodlat och närproducerat används oftast om livsmedel och vill tala om att varan är odlad eller producerad nära där du gör dina inköp. Däremot säger begreppen inget om påverkan på miljön i övrigt.
Klimatavtryck
Ett sätt att mäta hur stor inverkan en vara har på klimatet.
Säsongsvaror
Frukt och grönsaker trivs bäst olika tider på året. På vintern är det t. ex säsong för grönkål, medan det på sommaren är säsong för jordgubbar. Frukt och grönsaker som får mogna på egen hand kräver mindre energi, smakar mer, innehåller mer näring och är ofta billigare. Säsongsvaror kan vara både svenska eller importerade, som t. ex apelsiner.
Nyckelhålsmärkt
Nyckelhålet är ingen miljömärkning utan en hälsomärkning som visar att en vara är ett bra val i sin kategori. Det är Livsmedelsverket som tagit fram nyckelhålsmärkningen. Man hittar den bland annat på bröd, flingor, mejeriprodukter. Ofta handlar det om att produkten har högt fiberinnehåll och/eller är snål på fett och socker.
Syfte och mål
Syfte
Syftet med läxan och lektionerna är att lära sig några miljömärkningar samt få verktyg för att kunna jämföra varor utifrån deras påverkan på miljö. Genom att lära sig om miljömärkningar och hur de kommer till får eleven möjlighet att värdera val och handlingar – i hemmet, som konsument samt utifrån perspektivet hållbar utveckling.
Mål
- Att lära sig några av de vanligaste miljömärkningarna.
- Att använda kunskaper om miljömärkningar för att ta ställning kring valet av varor utifrån deras påverkan på miljö.
- Utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för gemensamma resurser.
Årskurs 1-6
- Några olika miljömärkningar av produkter och deras betydelse.
Årskurs 7-9
- Några olika miljömärkningar av produkter och deras betydelse.
- Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa.
- Konsumenters rättigheter och skyldigheter.
- Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras och hur de påverkar miljö och hälsa.
- Konsumenters rättigheter och skyldigheter.
Undervisningsförslag
Så här kan du som pedagog introducera avsnittet
Berätta för eleverna att podden handlar om miljömärkningar och att ni kommer fokusera på hur miljömärkningar hjälper konsumenter att förstå varors påverkan på miljö och hälsa. Gå även igenom centralt innehåll, syfte och mål.
Tips på frågor för att få igång eleverna:
- Vilka miljömärkningar känner ni till?
- Varför tror ni att miljömärkningar finns?
LÄXA
Lyssna på podden och läs igenom faktabladet om de olika märkningarn samt de centrala begreppen.
Exempel på instuderingsfrågor:
- Nämn några av de vanligaste miljömärkningarna och berätta om varje märkning.
- Martin i podden menar att man ska “se till en varas hela livscykel”. Vad menar han med det?
- Fundera och resonera: Är det alltid bästa att köpa ekologiskt? Berätta vad du tycker!
- Varför tror du företag hittar på egna miljömärkningar? Nämn några fördelar och nackdelar med företagens egna märkningar.
Praktiska moment kopplat till lektionen
- Baka en kaka eller laga mat utifrån säsongsvaror t. ex en äppelpaj om det är höst eller en morotskaka vid vinter. Diskutera klimatavtrycket. Är det bättre att välja en ekologisk banan eller en närodlad morot?
- Laga fisk och prata om miljömärkningarna MSC, ASC och KRAV.
Avsnitt 3
Livsmedelsförpackningar – miljöbov eller hjälte?
Livsmedelsförpackningar har blivit allt mer ifrågasatta de senaste åren. Vore det inte mer miljövänligt om all mat köptes i lösvikt så slipper man slösa på all plast och kartong? Men å andra sidan känns det ju rätt så ohygieniskt att maten bara skulle ligga där… Och hur skulle den fraktas?
Lärarhandledning
Om avsnittet
Medverkande
Sara Sundquist, Hållbarhetsansvarig på Livsmedelsföretagen
Anna-Karin Karlsson, Hållbarhetsdirektör på Norrmejerier
Syftet med livsmedelsförpackningar
Livsmedelsförpackningar har en annan uppgift än t ex en förpackning med ett par strumpor. En livsmedelsförpackning måste skydda varan, den måste vara hygienisk, lätt att transportera och även självklart lätt att återvinna! Förpackningen är också en viktig del för företaget i kommunikationen med konsumenten. Hur använder jag tvättmedlet? Vad har såsen för ingredienser? När är brödet bakat? Allt det står på förpackningarna.
Förpackningens klimatpåverkan
Själva maten i förpackningen står för 90 % av klimatpåverkan och förpackningen bara 10 %. Om man vill tänka på miljön är det därför viktigt att se till att maten håller länge och förvaras i en bra förpackning. Skruvkorken på mjölkförpackningarna, t ex, har kritiserats för att inte vara så klimatsmart, men korken gör att mjölken håller längre. Så på det stora hela minskar skruvkorken det totala klimatavtrycket, eftersom hushållen slänger mindre mängd mjölk nu.
Återvinning av förpackningar
Om man sorterar sina förpackningar kan de återvinnas och bli till nya. På så sätt sparar vi på både energi och naturens resurser. Förpackningar kan återvinnas på återvinningsstationer.
Pant
När du köper vissa burkar och flaskor betalar du pant, oftast 1-2 kr. När du sedan pantar flaskan får du pengarna tillbaka – smart va!
Syfte och mål
Syfte
Syftet med läxan och lektionerna är att lära sig om syftet med livsmedelsförpackningar.
Mål
Att lära sig om förpackningars inverkan på miljön.
Att använda kunskaper om förpackningar för att ta ställning kring valet av varor utifrån förpackningens påverkan på miljön.
Utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för gemensamma resurser och hälsa.
Årskurs 1-6
- Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel.
- Återvinning i hemmet och i närområdet och hur den fungerar.
Årskurs 7-9
- Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel.
- Konsumenters rättigheter och skyldigheter.
- Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras och hur de påverkar miljö och hälsa.
- Hur man kan hushålla med och ta vara på livsmedel och andra förbrukningsvaror i hemmet.
Undervisningsförslag
Så kan du introducera avsnittet för eleverna
Berätta för eleverna att podden handlar om livsmedelsförpackningar och och att ni kommer fokusera på hur fakta kan hjälpa en konsument att göra medvetna val. Gå även igenom centralt innehåll, syfte och mål.
Tips på frågor för att få igång eleverna:
- Varför tror ni att man plastar in en gurka?
- Hur pratas det om förpackningar och källsortering i media och hur påverkar det dig?
Läxa
Lyssna på podden och läs igenom faktabladet om förpackningar.
Exempel på instuderingsfrågor:
- Nämn några fördelar vs. nackdelar med livsmedelsförpackningar.
- Ge ett exempel på en förpackning du tycker är “överförpackad” d.v.s har mer förpackning än vad som känns nödvändigt.
Praktiska moment kopplat till lektionen
Välj ut ett antal livsmedelsprodukter som är omsluten av en förpackning och diskutera vilket/vilka kärl i källsorteringen som förpackningen ska återvinnas i.
Avsnitt 2
Tallriksmodellen – död eller levande?
Allt fler unga människor följer någon form av diet. En del av etiska eller religiösa skäl, andra för att de anser att det är hälsosamt. Men hur nyttigt är det till exempel att utesluta kolhydrater ur kosten eller enbart äta växtbaserat? Finns det ett enda rätt svar eller är det individuellt? Det finns så många som tipsar om vad som är nyttigt att äta: Influencers, staten, skolan, föräldrar och kompisar. Men hur ser en perfekt måltid ut och vem ska man egentligen lyssna på?
Lärarhandledning
Om avsnittet
Medverkande
Nina Jansson, Senior Scientist, PhD Food Science, Oatly
Elisabet Rytter, Forsknings- och nutritionsansvarig, Livsmedelsföretagen
Tallriksmodellen
Kortfattat kan man säga att tallriksmodellen visar hur en balanserad måltid ska komponeras. Livsmedelsverket, den statliga myndigheten som tagit fram tallriksmodellen, menar att den finns för att göra det enklare för svenskar att förstå hur man bör äta. Grundprincipen är att en femtedel av tallriken ska bestå av en proteinkälla, som t. ex fisk, kött eller bönor och resten av grönsaker, rotfrukter och kolhydrater i någon form som t. ex potatis eller pasta.
Syfte och mål
Syfte
Syftet med avsnittet, läxan och lektionerna är att lära sig om tallriksmodellen samt få förståelse för hur kost påverkar vår hälsa.
Mål
Att lära sig om tallriksmodellen.
Att använda kunskaper om tallriksmodellen för att ta ställning kring valet av varor utifrån deras påverkan på hälsa.
Utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för gemensamma resurser och hälsa.
Årskurs 1-6
- Olika verktyg som stöd för planering av varierade och balanserade måltider samt hur måltider kan fördelas över en dag.
- Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa.
- Skillnaden mellan reklam och objektiv konsumentinformation.
Årskurs 7-9
- Individuella behov av energi och näring, till exempel vid idrottande, samt hur måltider kan komponeras efter olika behov.
- Hur man kan arrangera måltider och måltidens betydelse för gemenskap och välbefinnande.
- Ställningstaganden vid val av varor och tjänster, till exempel vid inköp av kläder, livsmedel och resor utifrån perspektiven ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.
- Aktuella samhällsfrågor som rör privatekonomi, mat och hälsa.
- Hur livsmedel och andra varor produceras och hur de påverkar hälsa.
- Jämförelser av recept och beräkning av mängder vid matlagning. Skapande av egna recept.
- Reklamens och mediernas påverkan på individers och gruppers konsumtionsvanor.
Undervisningsförslag
Så här kan du som pedagog introducera avsnittet
Berätta för eleverna att podden handlar om dieter och tallriksmodellen och att ni kommer fokusera på hur tallriksmodellen kan hjälpa att komponera en måltid så att man får i sig allt vad kroppen behöver. Gå även igenom centralt innehåll, syfte och mål.
Läxa
Lyssna på podden och läs igenom faktabladet om tallriksmodellen.
Exempel på instuderingsfrågor:
- Komponera en egen måltid utifrån tallriksmodellen. Beskriv vad du valt och varför.
- Reflektera över dieter. Varför finns dieter tror du? Hur påverkas vi av dieter? Hur påverkas du av kostråd från t. ex influencers?
Tips på frågor för att få igång eleverna:
- Vilka dieter känner ni till?
- Varför tror ni Livsmedelsverket tagit fram tallriksmodellen?
Matlagning och bakning kopplat till lektionen
Laga en maträtt med fullkornspasta eller testa två olika pastasorter. Resonera: Hur påverkas kroppen av att byta ut vanlig pasta mot fullkornspasta? Fundera och reflektera: Vilket alternativ är mest hälsosamt? Vilken pastasort tycker du är godast? Vad är viktigast för dig, att äta hälsosamt eller att äta gott?
Läs ett recept och byt ut ett animaliskt protein mot ett vegetabiliskt.
Avsnitt 1
Energidrycker – tickande bomb eller rent nöje?
Åldersgränser, hälsorisker och allmän moralpanik. Energidrycken är enligt många vuxna ett djävulens påfund – vår tids version av vad heavy metal var under 80-talet. Men, stämmer det? I hemkunskapspodden Feeder tar vi reda på fakta om energidrycker och reflekterar över dryckernas påverkan på vår hälsa.
Lärarhandledning
Om avsnittet
Medverkande
Anna-Stina Hallberg, Marknadschef på Spendrups bryggerier
Maria Ahlsén, Doktor i fysiologi, författare och föreläsare
Jessica Norrbom, Doktor i fysiologi, författare och föreläsare
EnergiDryck
Energidrycker är söta läskedrycker som innehåller koffein och annat, till exempel taurin och B-vitaminer. Det finns inga regler som beskriver exakt vad en energidryck är. I Sverige har handeln satt en rekommendation att inte sälja energidrycker till ungdomar under 15 år.
Energi
Mat ger energi, dvs. kalorier. Vi behöver energin från maten för att leva och må bra! Vissa livsmedel innehåller många kalorier per gram, andra färre. Hur mycket energi man behöver beror dels på hur gammal man är och vilken aktivitetsnivå man har, alltså om man rör mycket på sig eller är mer stillasittande.
Koffein
Koffein finns naturligt i bland annat kaffe, te, maté, guarana och mörk choklad. I energidrycker finns koffein som konstgjord tillsats. Koffein kan på kort sikt motverka trötthet och öka koncentrationsförmågan, men får man i sig för mycket kan man bli illamående, få hjärtklappning, muskeldarrningar och sömnproblem. Barn och ungas kroppar är extra känsliga för koffein. Livsmedelsverket avråder från att blanda energidryck med alkohol.
Syfte och mål
Syfte
Syftet med läxan och lektionerna är att lära sig om energidrycker samt få förståelse för hur energidrycker påverkar vår hälsa. Med faktan som grund får eleverna verktyg för att reflektera och resonera kring energidryckers påverkan på den egna hälsan.
Mål
- Att lära sig om energidrycker.
- Att använda kunskaper om energidryck för att ta ställning kring valet av varor utifrån deras påverkan på hälsa.
- Utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för gemensamma resurser och hälsa.
Årskurs 1-6
- Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa.
- Skillnaden mellan reklam och objektiv konsumentinformation.
Årskurs 7-9
- Individuella behov av energi och näring, till exempel vid idrottande, samt hur måltider kan komponeras efter olika behov.
- Ställningstaganden vid val av varor och tjänster, till exempel vid inköp av kläder, livsmedel och resor utifrån perspektiven ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.
- Aktuella samhällsfrågor som rör privatekonomi, mat och hälsa.
- Hur livsmedel påverkar hälsa.
- Reklamens och mediernas påverkan på individers och gruppers konsumtionsvanor.
- Konsumenters rättigheter och skyldigheter.
Undervisningsförslag
Så introducerar du avsnittet för eleverna
Berätta för eleverna att podden handlar om energidrycker och och att ni kommer fokusera på hur fakta kan hjälpa en konsument att göra medvetna val. Gå även igenom centralt innehåll, syfte och mål.
Tips på frågor för att få igång eleverna:
- Varför är det 15-årsgräns på energidryck tror ni?
- Hur pratas det om energidryck i media och hur påverkar det dig?
Läxa
Lyssna på podden och läs igenom faktabladet om energidryck.
Exempel på instuderingsfrågor:
- Vad är koffein?
Reflektera över energidryck. Är det farligt? Nyttigt? Onyttigt? Varför tror du att det är så populärt bland ungdomar? Vilka positiva kontra negativa effekter kan energidryck ha? Lek med tanken att du blir förälder i framtiden. Skulle du vara okej med att ge din 10-åriga son eller dotter energidryck?
Matlagning och bakning kopplat till lektionen
Prata om livsmedel med högt energiinnehåll och baka en nötbar.