Medverkande

David Clinton, docent i medicinsk psykologi, psykolog, psykoterapeut och psykoanalytiker

Maja Engström och Anna Ovsiannikov, Frisk & Fri – Riksföreningen mot ätstörningar 

Jonathan Hedström, föreläsare och före detta hockeyproffs

Begrepp att hålla koll på

Anorexi
Anorexia nervosa kännetecknas av att man får i sig för lite energi och har en låg kroppsvikt, ofta i kombination med överdriven motion och en rädsla för att gå upp i vikt. I diagnosen ingår även en störd kroppsupplevelse. Många mår dåligt psykiskt och lider av ångest, nedstämdhet eller depression.

Bulimi
Bulimia nervosa kännetecknas av hetsätning. Det vill säga att man äter onormala mängder mat under en begränsad tid, och att man har en upplevelse av att man har förlorat kontrollen över ätandet. I diagnosen ingår även ett beteende som kompenserar viktuppgång, till exempel kräkningar, missbruk av laxermedel eller överdriven motion.

Hetsätningsstörning
Hetsätningsstörning kännetecknas av upprepade stunder av hetsätning, men utan ett beteende som kompenserar viktuppgång. Många med hetsätningsstörning är därmed överviktiga.

Medverkande

Nicklas Amelin, EU-expert, Livsmedelsföretagen

Maria Florin, avdelningschef Säkra livsmedel på Livsmedelsverket

Begrepp att hålla koll på

Livsmedelslagar
Den främsta anledningen till att vi har livsmedelslagar är för att vi ska ha säkra livsmedel och skydda konsumenter. Vi måste t ex ha koll på att inga farliga ämnen hamnar i livsmedlen och säkerställa att produktionen sker under hygieniska förhållanden. Konsumenterna ska få korrekt information om livsmedlen och inte bli vilseledda av marknadsföringen.

Ett annat viktigt syfte med lagarna är att bidra till rättvis konkurrens mellan EU:s medlemsländer. Rättvis konkurrens är en förutsättning för frihandel. Numera bestäms därför nästan alla lagar om livsmedel på EU-nivå, och därmed gäller reglerna för hela EU.

Frihandel
Med frihandel menar man handel som inte regleras av tullar, importkvoter eller andra regler som försvårar import och export mellan länder. EU är ett exempel på ett stort frihandelsområde. Genom att ställa samma krav på livsmedel i hela EU så konkurrerar företagen i olika länder på lika villkor. Konsumenterna inom EU ges samma skydd överallt, oavsett i vilket EU-land maten är tillverkad.

Livsmedelsfusk
Livsmedelsfusk är när någon avsiktligt bryter mot livsmedelslagstiftningen för att vilseleda konsumenter och företag för ekonomisk vinning. Det kan till exempel innebära att man tar en billig, importerad fläskfilé och säljer den som svensk, ekologisk fläskfilé. Eller att man ändrar på bäst före-märkningen för att ett livsmedel ska gå att sälja under en längre tid.

Medverkande

Anna Nygren, livsstilspedagog, KKM-gruppen (Prata om alkohol)

Stefan Åberg, drogsamordnare, Helsingborgs stad (programledare SANDT-podden)

Kristoffer Triumf, poddare och författare

Begrepp att hålla koll på

Grupptryck
Grupptryck är människors sociala tryck på varandra, till exempel inom en kompisgrupp. Ofta handlar det om att påverka någon att prova alkohol, droger eller bete sig på ett visst sätt.

Ett socialt tryck att försöka anpassa sig till omgivningen finns i alla generationer, till exempel när det gäller kläder, beteende och intressen. Oftast sker anpassningen till gruppen helt omedvetet.

Tonårshjärnan
Hjärnan är inte färdigutvecklad förrän vid 25-30 års ålder. Forskning visar att det riskbeteende som ofta är typiskt i tonåren beror på en obalans mellan olika områden i hjärnan. Eftersom pannloberna utvecklas långsamt mognar kontrollerande funktioner mycket senare än känslo- och driftsfunktioner. Det kan vara en förklaring till att ungdomar tar större risker än vuxna och har ett mer impulsivt beteende. Bromsen, det vill säga pannloben, fungerar sämre när vi är unga och därför kan känslorna ta över.

Medverkande

Elisabet Rytter, forsknings- och nutritionsansvarig, Livsmedelsföretagen

Åsa Josell, Innovation director, Atria

Begrepp att hålla koll på

Tillsats
Tillsatser är ämnen som tillförs livsmedel för att ha en teknisk funktion. Det kan till exempel handla om att öka hållbarheten, påverka konsistensen, smaken eller ge färg åt ett livsmedel.

E-nummer
Ett E-nummer är ett ID-nummer som visar att en tillsats är godkänd att användas i Europa. Det betyder att man bedömt och godkänt hur mycket av tillsatsen som får användas i ett livsmedel. Bara tillsatser som inte utgör någon hälsorisk för konsumenten och som är nödvändiga för att producera och hantera livsmedlet blir godkända.

Innehållsförteckning
En ingrediensförteckning visar vilka ingredienser som använts för att producera ett livsmedel. Alla ingredienser måste skrivas upp, och dessutom i fallande storleksordning efter vikt vid framställningen. Varje ingrediens ska anges på rätt sätt med sin specifika beteckning. Även tillsatser, aromer och enzymer.

Medverkande

Sara Sundquist, hållbarhetsansvarig, Livsmedelsföretagen

Victoria Voss, hållbarhetschef, Kavli

Anna Lidström, hållbarhetschef, Spendrups Bryggeri

Agneta Påander, hållbarhetsdirektör, Orkla Foods Sverige

Eva Eriksson, hållbarhetschef, Löfbergs

Begrepp att hålla koll på

Matsvinn
Matsvinn är livsmedel som producerats för att bli mat, men som av olika anledningar inte äts eller dricks upp och istället slängs eller går till spillo. Den största delen av matsvinnet uppstår i våra hem.

Klimatpåverkan
Koldioxid och andra växthusgaser som vi människor släpper ut i atmosfären från olika verksamheter gör att det globala klimatet snabbt blir varmare.

Växthusgaser
Runt jorden finns en atmosfär som består av flera olika gaser. Vissa av gaserna, bland annat vattenånga, koldioxid, metan och lustgas, är så kallade växthusgaser. Växthusgaserna fungerar ungefär som ett täcke som håller jorden lagom varm. Det kallas för växthuseffekten och den är nödvändig för allt liv på jorden. Men när mängden växthusgaser i atmosfären ökar förstärks växthuseffekten, vilket leder till att jordens medeltemperatur ökar.

Bäst före-datum – maten är ofta bra efter
Bäst före-datum handlar inte om hur länge ett livsmedel är säkert, utan till vilket datum livsmedlet förväntas behålla sin kvalitet. Det vill säga smak, färg och krispighet. Det som händer efter bäst före-datum är alltså att kvaliteten så småningom blir sämre. Men maten kan fortfarande vara fullt ätbar.

Bäst före-datum gäller bara om varan har förvarats på lämpligt sätt. Många gånger står det på förpackningen vad som är lämplig förvaring. Om temperaturen spelar roll för hur länge ett livsmedel håller ska det stå på förpackningen. Ju lägre temperaturer desto längre håller kylvarorna. Så innan du slänger bort maten, gör så här: lukta, titta och smaka för att bedöma om livsmedlet kan ätas eller ej. Livsmedlet är bäst före slutdatumet men oftast bra efter.

Sista förburkningsdag
Det är viktigt att känna till skillnaden mellan ”bäst före” och ”sista förbrukningsdag”.  Märkningen ”sista förbrukningsdag” handlar om hur länge ett livsmedel är säkert att äta. Märkningen ska användas för livsmedel som lätt förstörs av mikroorganismer och där kort lagringstid kan bidra till att ett livsmedel kan bli hälsoskadligt trots att det förvaras enligt förpackningens anvisning.

Livsmedel som är märkta med sista förbrukningsdag anses alltså inte vara säkra att äta efter att sista förbrukningsdag har passerats. Därför får inte sådana livsmedel efter det datumet varken säljas eller ges bort.

Medverkande

Edvin Törnblom, influencer, poddare och programledare

Maria Sitell, dietist och kommunikationschef, Brödinstitutet

Håkan Jönsson, matforskare, etnolog och kock, Lunds universitet

Konrad von Otter, kategorichef mjölk, Arla

Begrepp att hålla koll på

Gluten
Gluten är ett samlingsnamn för några av de proteiner som finns i sädesslagen vete, råg och korn. Gluten förekommer även i varianter och korsningar av vete, råg och korn – bland annat spelt, dinkel och rågvete. Gluten ingår därför i mängder av vanliga livsmedel, inte minst bröd och bakverk.

Laktos
Laktos, eller mjölksocker, finns i all mjölk. Som modersmjölk, ko-, buffel-, åsne-, get- och fårmjölk. Laktos består av två olika sorters sockerarter – glukos och galaktos – som är sammanbundna med varandra.

Celiaki
Celiaki är en kronisk sjukdom som innebär att du inte tål proteinet gluten. Gluten gör att tunntarmen blir inflammerad och inte kan ta upp näring som den ska. De vanligaste symtomen är diarré, gaser i magen, trötthet och att gå ner i vikt, men symtomen kan variera mycket.

Laktosintolerans
För att människan ska kunna tillgodogöra sig mjölksockret via upptag i tarmen måste det först sönderdelas med hjälp av ett enzym, laktas. Hos vissa personer kan detta enzym saknas helt eller finnas i för låg halt. De personerna blir då i olika grad intoleranta mot laktos och får magbesvär som magknip, diarré och/eller en känsla av uppblåsthet.

IBS
IBS är en förkortning av engelskans irritable bowel syndrome, och betyder ungefär lättretbar eller överkänslig tarm. Vid IBS har du ont i magen och får diarré eller förstoppning.

Det finns inget specifikt kostråd som hjälper alla med IBS eftersom symtomen är olika. Du behöver själv prova dig fram till vilken mat som du kan äta och vad som fungerar bra för dig.

medverkande

Jacob Gudiol, fysioterapeut och författare

Hanna Ardéhn, PTP-psykolog

Maja Nordström, livsmedelsagronom, Arla 

Begrepp att hålla koll på

Energi
Mat ger energi, det vill säga kalorier. Vi behöver energin från maten för att leva och må bra. Vissa livsmedel innehåller många kalorier per gram, andra färre. Hur mycket energi man behöver beror dels på hur gammal man är och vilken aktivitetsnivå man har, alltså om man rör mycket på sig eller är mer stillasittande.

Medverkande

Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen

Ingela Stensson, samhälls- och konsumentanalytiker på United Minds och ordförande för Livsmedelsföreningen

Ylva Swenzén, Director Communications, HKScan 

Begrepp att hålla koll på

Matkostnad
Konsumentverket gör varje år kostnadsberäkningar på vad maten kostar för singelhushåll och familjer i Sverige. Matkostnaderna ska täcka dagsbehovet av vad du behöver få i dig när det gäller näring och energi. 

En familj som består av två vuxna som lagar all mat hemma beräknas till exempel använda 4 980-5 900 kronor per månad.

Matbudget
En matbudget är en plan över din eller din familjs utgifter när det kommer till mat. För att följa den matbudget du har satt upp är det viktigt att planera.

Planering innebär i första hand att du storhandlar. Det betyder inte att du behöver planera din mat in i minsta detalj, utan mer om att handla på ett effektivt och prismedvetet sätt.

Om du istället handlar ofta och lite är det lätt att du köper det du är sugen på för stunden och risken att du köper mer än du behöver ökar.

Matsvinn
Matsvinn är livsmedel som slängs i onödan och som hade kunnat konsumeras om det hade hanterats annorlunda.

I Sverige står de privata hushållen för den absolut största delen av matsvinnet, 938 000 ton. Det motsvarar cirka 97 kilo per person och år eller ett kilo matavfall för en familj på fyra personer varje dag enligt siffror från Naturvårdsverket.  

Ett av FN:s globala hållbarhetsmål är att halvera matsvinnet till år 2030.

Lågprisprodukter
Produkter som är billigare än genomsnittet.

Premiumprodukter
Produkter som är dyrare än genomsnittet.

medverkande

Sara Sundquist, hållbarhetsansvarig på Livsmedelsföretagen 

Andreas Håkansson, docent i livsmedelsteknik, Lunds universitet

Anders Jonebring, R&D Director, Paulig

Begrepp att hålla koll på

Industrialisering
Industrialisering är ett samhälles omvandling från jordbrukssamhälle till industrisamhälle. Det här skedde i Sverige i mitten av 1800-talet och kan kort beskrivas att man gick från att använda muskelkraft (människor) till mekanisk kraft (maskiner/fabriker). 

Industrialiseringen, och tillgången till barnomsorg, gjorde också att fler kvinnor började arbeta och därmed inte kunde tillbringa lika mycket tid hemma i köket. De behövde kunna köpa färdiga produkter som gick både snabbare och enklare att tillaga efter jobbet.

Storskalig industriell produktion
Vid en storskalig industriell produktion vill man producera mycket mat så effektivt som möjligt. Både råvaruproduktionen och livsmedelsproduktionen sker ofta vid stora och högteknologiska jordbruk och fabriker. Det här gör bland annat att priset på de färdiga produkterna blir billigare.

Industrimat
Brukar delas upp i helfabrikat och halvfabrikat.

Helfabrikat är livsmedel färdiga att äta eller bara värmas upp. Som bröd och färdigrätter.*

Halvfabrikat är livsmedel som är behandlade på något sätt men som behöver ytterligare tillagning innan de äts. Som ris och pasta.

Hel- och halvfabrikat gör att vi slipper stoppa korven, syra grädden och mjölken, ysta osten samt hacka och skära så mycket själva. Det frigör tid och pengar till annat.