Avsnitt 16
Allt fler unga väljer bort kött. Men vad innebär det här näringsmässigt? Måste man äta några tillskott? Kan man träna hårt och bygga muskler som vegetarian? Och hur lagar man egentligen riktigt god vegomat?
Rebecka Persson, näringsexpert, Orkla Foods Sverige
Linda Bakkman, näringsfysiolog
Gustav Johansson, kokboksförfattare, entreprenör och matbloggare (Jävligt Gott)
Vegetarisk mat
Vegetarisk mat delas traditionellt in i olika grupper:
Dessutom finns definitionerna flexitarian, pescetarian och polloterian. En flexiterian äter all sorts kött/fisk/fågel osv då och då men kanske huvuddelen vegetariskt. En pescetarian äter fisk, skaldjur, ägg och mejeriprodukter. En pollotarian äter fågel, ägg och mejeriprodukter.
Syftet med avsnittet och medföljande uppgifter är att lära sig vad det innebär att äta vegetariskt, vad man ska tänka på näringsmässigt och hur man lagar riktigt god vegetarisk mat.
Att använda kunskaperna om vegetarisk mat för att kunna reflektera, resonera och ta ställning kring egna val och handlingar.
Berätta för eleverna att avsnittet handlar om vegetarisk mat och att den fakta som läggs fram ska hjälpa oss konsumenter att göra medvetna val.
Tips på frågor för att få igång eleverna:
Lyssna på avsnittet och läs igenom begreppen som hör till avsnittet.
Exempel på instuderingsfrågor:
Välj ut två olika recept från matbloggen Jävligt gott tillsammans med eleverna. Låt dem sedan laga rätterna med fokus på alla fem sinnen.
Avsnitt 15
Mat är ofta en stor glädje i livet. Men för en del kan maten också vara den största fienden. Varför drabbas så många av ätstörningar? Vad finns det för hjälp? Och hur kan vi förebygga att fler blir sjuka?
David Clinton, docent i medicinsk psykologi, psykolog, psykoterapeut och psykoanalytiker
Maja Engström och Anna Ovsiannikov, Frisk & Fri – Riksföreningen mot ätstörningar
Jonathan Hedström, föreläsare och före detta hockeyproffs
Anorexi
Anorexia nervosa kännetecknas av att man får i sig för lite energi och har en låg kroppsvikt, ofta i kombination med överdriven motion och en rädsla för att gå upp i vikt. I diagnosen ingår även en störd kroppsupplevelse. Många mår dåligt psykiskt och lider av ångest, nedstämdhet eller depression.
Bulimi
Bulimia nervosa kännetecknas av hetsätning. Det vill säga att man äter onormala mängder mat under en begränsad tid, och att man har en upplevelse av att man har förlorat kontrollen över ätandet. I diagnosen ingår även ett beteende som kompenserar viktuppgång, till exempel kräkningar, missbruk av laxermedel eller överdriven motion.
Hetsätningsstörning
Hetsätningsstörning kännetecknas av upprepade stunder av hetsätning, men utan ett beteende som kompenserar viktuppgång. Många med hetsätningsstörning är därmed överviktiga.
Syftet med avsnittet och medföljande uppgifter är att lära sig vad ätstörningar är, varför så många drabbas och vilken hjälp som går att få.
Att använda kunskaperna om ätstörningar för att kunna reflektera, resonera och ta ställning kring egna val och handlingar.
Berätta för eleverna att avsnittet handlar om ätstörningar och att den fakta som läggs fram ska hjälpa oss att skapa en större förståelse för sjukdomen och hur man kan stötta någon som man tror drabbats.
Tips på frågor för att få igång eleverna:
Skriv en kortare text där du reflekterar över hur begreppen självkänsla, media, ideal och normer hänger ihop.
Bjud in föreningen Frisk & fri och genomför workshopen Uppdrag: Självkänsla. Här ges eleverna möjlighet att reflektera kring utmaningar och möjligheter i deras vardag. Här pratas det om självkänsla, media, ideal och normer.
Avsnitt 14
Varför finns det så mycket lagar och regler kring livsmedel? Vem är det som stiftar lagarna? Och hur påverkar de hur och vad vi äter?
Nicklas Amelin, EU-expert, Livsmedelsföretagen
Maria Florin, avdelningschef Säkra livsmedel på Livsmedelsverket
Livsmedelslagar
Den främsta anledningen till att vi har livsmedelslagar är för att vi ska ha säkra livsmedel och skydda konsumenter. Vi måste t ex ha koll på att inga farliga ämnen hamnar i livsmedlen och säkerställa att produktionen sker under hygieniska förhållanden. Konsumenterna ska få korrekt information om livsmedlen och inte bli vilseledda av marknadsföringen.
Ett annat viktigt syfte med lagarna är att bidra till rättvis konkurrens mellan EU:s medlemsländer. Rättvis konkurrens är en förutsättning för frihandel. Numera bestäms därför nästan alla lagar om livsmedel på EU-nivå, och därmed gäller reglerna för hela EU.
Frihandel
Med frihandel menar man handel som inte regleras av tullar, importkvoter eller andra regler som försvårar import och export mellan länder. EU är ett exempel på ett stort frihandelsområde. Genom att ställa samma krav på livsmedel i hela EU så konkurrerar företagen i olika länder på lika villkor. Konsumenterna inom EU ges samma skydd överallt, oavsett i vilket EU-land maten är tillverkad.
Livsmedelsfusk
Livsmedelsfusk är när någon avsiktligt bryter mot livsmedelslagstiftningen för att vilseleda konsumenter och företag för ekonomisk vinning. Det kan till exempel innebära att man tar en billig, importerad fläskfilé och säljer den som svensk, ekologisk fläskfilé. Eller att man ändrar på bäst före-märkningen för att ett livsmedel ska gå att sälja under en längre tid.
Syftet med avsnittet och medföljande uppgifter är att lära sig varför livsmedelslagar finns och hur de påverkar oss i vårt dagliga liv.
Att använda kunskaperna om livsmedelslagar för att kunna reflektera, resonera och ta ställning kring egna val och handlingar.
Berätta för eleverna att avsnittet handlar om livsmedelslagar och att den fakta som läggs fram ska hjälpa oss att göra medvetna val.
Tips på frågor för att få igång eleverna:
Lyssna på avsnittet och läs igenom begreppen som hör till avsnittet.
Exempel på instuderingsfrågor:
Låt eleverna bekanta sig med delikatesser som vi enbart har i Sverige. Till exempel surströmming. Hur gör man surströmming och hur äter man den på bästa sätt?
Avsnitt 13
Alkoholdrickandet bland ungdomar har minskat de senaste åren. Men vad händer i oss när vi dricker alkohol? Och hur hanterar man grupptryck och lär sig säga nej?
Anna Nygren, livsstilspedagog, KKM-gruppen (Prata om alkohol)
Stefan Åberg, drogsamordnare, Helsingborgs stad (programledare SANDT-podden)
Kristoffer Triumf, poddare och författare
Grupptryck
Grupptryck är människors sociala tryck på varandra, till exempel inom en kompisgrupp. Ofta handlar det om att påverka någon att prova alkohol, droger eller bete sig på ett visst sätt.
Ett socialt tryck att försöka anpassa sig till omgivningen finns i alla generationer, till exempel när det gäller kläder, beteende och intressen. Oftast sker anpassningen till gruppen helt omedvetet.
Tonårshjärnan
Hjärnan är inte färdigutvecklad förrän vid 25-30 års ålder. Forskning visar att det riskbeteende som ofta är typiskt i tonåren beror på en obalans mellan olika områden i hjärnan. Eftersom pannloberna utvecklas långsamt mognar kontrollerande funktioner mycket senare än känslo- och driftsfunktioner. Det kan vara en förklaring till att ungdomar tar större risker än vuxna och har ett mer impulsivt beteende. Bromsen, det vill säga pannloben, fungerar sämre när vi är unga och därför kan känslorna ta över.
Syftet med avsnittet och medföljande uppgifter är att lära sig hur alkohol påverkar unga personer och hur man kan lära sig att säga nej och stå emot grupptryck.
Att använda kunskaperna om tonårshjärnan och alkoholens påverkan för att kunna reflektera, resonera och ta ställning kring egna val och handlingar.
Berätta för eleverna att avsnittet handlar om alkohol och tonårshjärnan, och att den fakta som läggs fram ska hjälpa oss att göra medvetna val.
Tips på frågor för att få igång eleverna:
Lyssna på podden och läs igenom begreppen som hör till avsnittet.
Exempel på instuderingsfrågor:
Gör någon av övningarna som finns på prataomalkohol.se.
Avsnitt 12
Vad menas egentligen med e-nummer? Vad är en tillsats? Och är det bättre och mer hälsosamt med så korta innehållsförteckningar som möjligt?
Elisabet Rytter, forsknings- och nutritionsansvarig, Livsmedelsföretagen
Åsa Josell, Innovation director, Atria
Tillsats
Tillsatser är ämnen som tillförs livsmedel för att ha en teknisk funktion. Det kan till exempel handla om att öka hållbarheten, påverka konsistensen, smaken eller ge färg åt ett livsmedel.
E-nummer
Ett E-nummer är ett ID-nummer som visar att en tillsats är godkänd att användas i Europa. Det betyder att man bedömt och godkänt hur mycket av tillsatsen som får användas i ett livsmedel. Bara tillsatser som inte utgör någon hälsorisk för konsumenten och som är nödvändiga för att producera och hantera livsmedlet blir godkända.
Innehållsförteckning
En ingrediensförteckning visar vilka ingredienser som använts för att producera ett livsmedel. Alla ingredienser måste skrivas upp, och dessutom i fallande storleksordning efter vikt vid framställningen. Varje ingrediens ska anges på rätt sätt med sin specifika beteckning. Även tillsatser, aromer och enzymer.
Syftet med avsnittet och medföljande uppgifter är att lära sig vad tillsatser och E-nummer är samt varför de används i livsmedel.
Att använda kunskaperna om tillsatser för att kunna reflektera, resonera och ta ställning kring egna val och handlingar.
Berätta för eleverna att avsnittet handlar om tillsatser och E-nummer och att den fakta som läggs fram ska hjälpa oss att förstå vad livsmedel innehåller.
Tips på frågor för att få igång eleverna:
Lyssna på avsnittet och läs igenom begreppen som hör till avsnittet.
Exempel på instuderingsfrågor:
Låt eleverna baka en sockerkaka och jämför ingredienserna ni använder med de som finns i en köpt sockerkaka. Resonera kring den eventuella skillnaden och vad den innebär.
Avsnitt 11
Varje år slänger vi ungefär 37 kg ätbar mat per person i Sverige. Det här är riktigt dåligt för klimatet. Men varför svinnar vi så mycket? Och vad kan vi göra för att svinna mindre?
Sara Sundquist, hållbarhetsansvarig, Livsmedelsföretagen
Victoria Voss, hållbarhetschef, Kavli
Anna Lidström, hållbarhetschef, Spendrups Bryggeri
Agneta Påander, hållbarhetsdirektör, Orkla Foods Sverige
Eva Eriksson, hållbarhetschef, Löfbergs
Matsvinn
Matsvinn är livsmedel som producerats för att bli mat, men som av olika anledningar inte äts eller dricks upp och istället slängs eller går till spillo. Den största delen av matsvinnet uppstår i våra hem.
Klimatpåverkan
Koldioxid och andra växthusgaser som vi människor släpper ut i atmosfären från olika verksamheter gör att det globala klimatet snabbt blir varmare.
Växthusgaser
Runt jorden finns en atmosfär som består av flera olika gaser. Vissa av gaserna, bland annat vattenånga, koldioxid, metan och lustgas, är så kallade växthusgaser. Växthusgaserna fungerar ungefär som ett täcke som håller jorden lagom varm. Det kallas för växthuseffekten och den är nödvändig för allt liv på jorden. Men när mängden växthusgaser i atmosfären ökar förstärks växthuseffekten, vilket leder till att jordens medeltemperatur ökar.
Bäst före-datum – maten är ofta bra efter
Bäst före-datum handlar inte om hur länge ett livsmedel är säkert, utan till vilket datum livsmedlet förväntas behålla sin kvalitet. Det vill säga smak, färg och krispighet. Det som händer efter bäst före-datum är alltså att kvaliteten så småningom blir sämre. Men maten kan fortfarande vara fullt ätbar.
Bäst före-datum gäller bara om varan har förvarats på lämpligt sätt. Många gånger står det på förpackningen vad som är lämplig förvaring. Om temperaturen spelar roll för hur länge ett livsmedel håller ska det stå på förpackningen. Ju lägre temperaturer desto längre håller kylvarorna. Så innan du slänger bort maten, gör så här: lukta, titta och smaka för att bedöma om livsmedlet kan ätas eller ej. Livsmedlet är bäst före slutdatumet men oftast bra efter.
Sista förburkningsdag
Det är viktigt att känna till skillnaden mellan ”bäst före” och ”sista förbrukningsdag”. Märkningen ”sista förbrukningsdag” handlar om hur länge ett livsmedel är säkert att äta. Märkningen ska användas för livsmedel som lätt förstörs av mikroorganismer och där kort lagringstid kan bidra till att ett livsmedel kan bli hälsoskadligt trots att det förvaras enligt förpackningens anvisning.
Livsmedel som är märkta med sista förbrukningsdag anses alltså inte vara säkra att äta efter att sista förbrukningsdag har passerats. Därför får inte sådana livsmedel efter det datumet varken säljas eller ges bort.
Syftet med avsnittet och medföljande uppgifter är att lära sig vad matsvinn är, varför det uppstår och vad du som privatperson kan göra för att minska svinnet.
Att använda kunskaperna om matsvinn för att kunna reflektera, resonera och ta ställning kring egna val och handlingar.
Berätta för eleverna att avsnittet handlar om matsvinn och att den fakta som läggs fram ska hjälpa oss att göra medvetna val.
Tips på frågor för att få igång eleverna:
Lyssna på podden och läs igenom begreppen som hör till avsnittet.
Exempel på instuderingsfrågor:
Låt eleverna komponera en måltid med målet att skapa så lite matsvinn som möjligt. Utgå från ett påhittat innehåll i ett kylskåp där det framgår vilken kvalitet och bäst före-datum råvarorna har.
Avsnitt 10
Allt fler väljer bort olika ämnen ur sin kost, speciellt gluten och laktos, och ”fritt från”-produkter blir allt mer populära. Men har vi blivit mer känsliga för de här ämnena? Och finns det några risker med att ta bort dem ur vår kost?
Edvin Törnblom, influencer, poddare och programledare
Maria Sitell, dietist och kommunikationschef, Brödinstitutet
Håkan Jönsson, matforskare, etnolog och kock, Lunds universitet
Konrad von Otter, kategorichef mjölk, Arla
Gluten
Gluten är ett samlingsnamn för några av de proteiner som finns i sädesslagen vete, råg och korn. Gluten förekommer även i varianter och korsningar av vete, råg och korn – bland annat spelt, dinkel och rågvete. Gluten ingår därför i mängder av vanliga livsmedel, inte minst bröd och bakverk.
Laktos
Laktos, eller mjölksocker, finns i all mjölk. Som modersmjölk, ko-, buffel-, åsne-, get- och fårmjölk. Laktos består av två olika sorters sockerarter – glukos och galaktos – som är sammanbundna med varandra.
Celiaki
Celiaki är en kronisk sjukdom som innebär att du inte tål proteinet gluten. Gluten gör att tunntarmen blir inflammerad och inte kan ta upp näring som den ska. De vanligaste symtomen är diarré, gaser i magen, trötthet och att gå ner i vikt, men symtomen kan variera mycket.
Laktosintolerans
För att människan ska kunna tillgodogöra sig mjölksockret via upptag i tarmen måste det först sönderdelas med hjälp av ett enzym, laktas. Hos vissa personer kan detta enzym saknas helt eller finnas i för låg halt. De personerna blir då i olika grad intoleranta mot laktos och får magbesvär som magknip, diarré och/eller en känsla av uppblåsthet.
IBS
IBS är en förkortning av engelskans irritable bowel syndrome, och betyder ungefär lättretbar eller överkänslig tarm. Vid IBS har du ont i magen och får diarré eller förstoppning.
Det finns inget specifikt kostråd som hjälper alla med IBS eftersom symtomen är olika. Du behöver själv prova dig fram till vilken mat som du kan äta och vad som fungerar bra för dig.
Syftet med avsnittet och medföljande uppgifter är att titta närmare på gluten och laktos, och förstå vad som händer – eller inte händer – när man väljer bort ämnen ur sin kost.
Att använda kunskaperna om gluten och laktos för att kunna reflektera, resonera och ta ställning kring egna val och handlingar.
Att förstå vikten av att äta varierat och inte lägga så mycket fokus på enskilda ämnen.
Berätta för eleverna att podden handlar om hur vi allt oftare väljer bort ämnen ur vår kost, som gluten och laktos, och att den fakta som läggs fram ska hjälpa oss konsumenter att slå hål på myter och göra medvetna val.
Tips på frågor för att få igång eleverna:
Lyssna på podden och läs igenom begreppen som hör till avsnittet.
Exempel på instuderingsfrågor:
Prata om livsmedel som innehåller laktos och gluten, och vilka alternativ som finns.
Låt eleverna baka glutenfritt bröd.
Avsnitt 9
Antingen älskar eller hatar vi den – maten i skolan. Men vad händer om vi hoppar över skollunchen? Presterar vi per automatik sämre då? Och vad är det för mekanismer som gör att många av oss har negativa känslor kring just skolmat?
Jacob Gudiol, fysioterapeut och författare
Hanna Ardéhn, PTP-psykolog
Maja Nordström, livsmedelsagronom, Arla
Energi
Mat ger energi, det vill säga kalorier. Vi behöver energin från maten för att leva och må bra. Vissa livsmedel innehåller många kalorier per gram, andra färre. Hur mycket energi man behöver beror dels på hur gammal man är och vilken aktivitetsnivå man har, alltså om man rör mycket på sig eller är mer stillasittande.
Syftet med avsnittet och medföljande uppgifter är att lära sig hur mat och energi behövs som bränsle för att hela kroppen ska fungera. Syftet är också att få förståelse för vad som händer om vi hoppar över en måltid som skollunchen.
Att använda kunskaperna om mat och prestation för att kunna reflektera, resonera och ta ställning kring egna val och handlingar.
Berätta för eleverna att podden handlar om mat kopplat till mental prestation och vad som händer om vi hoppar över ett mål som skollunchen. Fakta som läggs fram ska hjälpa oss konsumenter att göra medvetna val.
Tips på frågor för att få igång eleverna:
Lyssna på podden och läs igenom begreppen som hör till avsnittet.
Exempel på instuderingsfrågor:
Prata om vad skolorna kan behöva ta hänsyn till när de lagar lunch och vilka utmaningar som finns.
Låt eleverna laga en välkomponerad lunch med hänsyn till samma kriterier skolan har att förhålla sig till.
Avsnitt 8
Många upplever att en stor del av vår ekonomi går till mat och dryck. Så hur ska vi egentligen tänka när vi handlar mat? Hur gör vi om vi vill äta ekonomiskt? Är det stor skillnad mellan premium- och lågprisprodukter? Och är billigare mat automatiskt sämre?
Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen
Ingela Stensson, samhälls- och konsumentanalytiker på United Minds och ordförande för Livsmedelsföreningen
Ylva Swenzén, Director Communications, HKScan
Matkostnad
Konsumentverket gör varje år kostnadsberäkningar på vad maten kostar för singelhushåll och familjer i Sverige. Matkostnaderna ska täcka dagsbehovet av vad du behöver få i dig när det gäller näring och energi.
En familj som består av två vuxna som lagar all mat hemma beräknas till exempel använda 4 980-5 900 kronor per månad.
Matbudget
En matbudget är en plan över din eller din familjs utgifter när det kommer till mat. För att följa den matbudget du har satt upp är det viktigt att planera.
Planering innebär i första hand att du storhandlar. Det betyder inte att du behöver planera din mat in i minsta detalj, utan mer om att handla på ett effektivt och prismedvetet sätt.
Om du istället handlar ofta och lite är det lätt att du köper det du är sugen på för stunden och risken att du köper mer än du behöver ökar.
Matsvinn
Matsvinn är livsmedel som slängs i onödan och som hade kunnat konsumeras om det hade hanterats annorlunda.
I Sverige står de privata hushållen för den absolut största delen av matsvinnet, 938 000 ton. Det motsvarar cirka 97 kilo per person och år eller ett kilo matavfall för en familj på fyra personer varje dag enligt siffror från Naturvårdsverket.
Ett av FN:s globala hållbarhetsmål är att halvera matsvinnet till år 2030.
Lågprisprodukter
Produkter som är billigare än genomsnittet.
Premiumprodukter
Produkter som är dyrare än genomsnittet.
Syftet med avsnittet och medföljande uppgifter är att titta närmare på mat ur ett ekonomiskt perspektiv samt lära sig att skilja på pris och kvalitet.
Att använda kunskaperna om mat ur ett ekonomiskt perspektiv för att kunna reflektera, resonera och ta ställning kring egna val och handlingar.
Berätta för eleverna att podden handlar om mat ur ett ekonomiskt perspektiv och att den fakta som läggs fram ska hjälpa oss konsumenter att göra medvetna val.
Tips på frågor för att få igång eleverna:
Lyssna på podden och läs igenom begreppen som hör till avsnittet.
Exempel på instuderingsfrågor:
Prata om matbudget och hur man kan lägga upp en sådan.
Låt eleverna laga en måltid efter säsong och som kostar under 10 kr per portion.
Avsnitt 7
Hungrig? Ja då är det bara att knalla iväg till närmsta matbutik och välja mellan hundratals olika produkter. Men vad hade vi behövt göra för att bli mätta för 150 år sedan? Hur har vårt sätt att producera mat förändrats? Och var maten bättre förr?
Sara Sundquist, hållbarhetsansvarig på Livsmedelsföretagen
Andreas Håkansson, docent i livsmedelsteknik, Lunds universitet
Anders Jonebring, R&D Director, Paulig
Industrialisering
Industrialisering är ett samhälles omvandling från jordbrukssamhälle till industrisamhälle. Det här skedde i Sverige i mitten av 1800-talet och kan kort beskrivas att man gick från att använda muskelkraft (människor) till mekanisk kraft (maskiner/fabriker).
Industrialiseringen, och tillgången till barnomsorg, gjorde också att fler kvinnor började arbeta och därmed inte kunde tillbringa lika mycket tid hemma i köket. De behövde kunna köpa färdiga produkter som gick både snabbare och enklare att tillaga efter jobbet.
Storskalig industriell produktion
Vid en storskalig industriell produktion vill man producera mycket mat så effektivt som möjligt. Både råvaruproduktionen och livsmedelsproduktionen sker ofta vid stora och högteknologiska jordbruk och fabriker. Det här gör bland annat att priset på de färdiga produkterna blir billigare.
Industrimat
Brukar delas upp i helfabrikat och halvfabrikat.
Helfabrikat är livsmedel färdiga att äta eller bara värmas upp. Som bröd och färdigrätter.*
Halvfabrikat är livsmedel som är behandlade på något sätt men som behöver ytterligare tillagning innan de äts. Som ris och pasta.
Hel- och halvfabrikat gör att vi slipper stoppa korven, syra grädden och mjölken, ysta osten samt hacka och skära så mycket själva. Det frigör tid och pengar till annat.
Syftet med avsnittet och medföljande uppgifter är att lära sig hur matproduktionen har förändrats över tid i Sverige – och hur det har påverkat oss.
Att använda kunskaperna om hur den industriella revolutionen påverkat vår matproduktion och kunna resonera och reflektera över matens kvalitet då som nu.
Berätta för eleverna att podden handlar om matproduktionens utveckling och att den fakta som läggs fram ska hjälpa dem att förstå skillnaden mellan hur vi framställer och förvarar mat nu och förr i tiden.
Tips på frågor för att få igång eleverna:
Lyssna på podden och läs igenom begreppen som hör till avsnittet.
Exempel på instuderingsfrågor:
Prata om för- och nackdelar med att laga något helt från grunden. Titta på ingredienser och pris.
Prata om för- och nackdelar med hel- och halvfabrikat. Låt eleverna göra en egen salsasås med bara färska råvaror.