Avsnitt 4
Miljömärkningar och hälsomärkningar är små symboler på en förpackning, eller klistermärken på frukt. EKO, Fairtrade och Nyckelhålsmärkt är några exempel. Men vad betyder de olika märkena? Och kan vem som helst hitta på en matmärkning?
Johan Melinder, hållbarhetschef, Fazer
Martin Löfberg, inköpschef, Löfbergs
Hilda Björkman, försäljningschef, Mondelez
KRAV är Sveriges mest kända certifiering. 98 % av svenska konsumenter vet ungefär vad det står för. En KRAV-märkt produkt ska vara både socialt och ekologiskt hållbar, så här handlar det om att djuren och människorna som arbetar med produktionen ska må bra. Man får inte använda kemikalier hur som helst och man ska främja biologisk mångfald. Det här är en ganska tuff certifiering; det ställs höga krav på den som vill vara med.
Från Sverige. Denna märkning är ganska självförklarande: den innebär att huvudråvaran ska vara från Sverige. Det här är en certifiering som ofta används på kött- och mjölkprodukter.
EU-ekologiskt. Märkningen med det gröna EU-lövet innebär att produkten är ekologisk och certifierad enligt kriterier som är gemensamma för EU:s medlemsländer.
Fairtrade-märkningen brukar man hitta på kaffe, te, bananer, choklad och blommor. Den riktar sig främst till småskaliga bönder och handlar till stor del om deras arbetsförhållanden.
Rainforest Alliance värnar, som man hör på namnet, bevarandet av naturskog, men handlar även om biologisk mångfald och arbetet med att utveckla bättre jordbruksmetoder hos producenterna. Den här märkningen hittar man oftast på samma typ av produkter som Fairtrade, alltså kaffe, te, bananer och choklad.
MSC och ASC är båda miljömärkningar för fisk. Den visar att åtgärder vidtagits för att minska fiskets miljöpåverkan. MSC är en märkning för fiskad fisk och ASC är för både fiskad och odlad. Fisk kan även vara KRAV-märkt.
Närodlat och närproducerat används oftast om livsmedel och vill tala om att varan är odlad eller producerad nära där du gör dina inköp. Däremot säger begreppen inget om påverkan på miljön i övrigt.
Ett sätt att mäta hur stor inverkan en vara har på klimatet.
Frukt och grönsaker trivs bäst olika tider på året. På vintern är det t. ex säsong för grönkål, medan det på sommaren är säsong för jordgubbar. Frukt och grönsaker som får mogna på egen hand kräver mindre energi, smakar mer, innehåller mer näring och är ofta billigare. Säsongsvaror kan vara både svenska eller importerade, som t. ex apelsiner.
Nyckelhålet är ingen miljömärkning utan en hälsomärkning som visar att en vara är ett bra val i sin kategori. Det är Livsmedelsverket som tagit fram nyckelhålsmärkningen. Man hittar den bland annat på bröd, flingor, mejeriprodukter. Ofta handlar det om att produkten har högt fiberinnehåll och/eller är snål på fett och socker.
Syftet med läxan och lektionerna är att lära sig några miljömärkningar samt få verktyg för att kunna jämföra varor utifrån deras påverkan på miljö. Genom att lära sig om miljömärkningar och hur de kommer till får eleven möjlighet att värdera val och handlingar – i hemmet, som konsument samt utifrån perspektivet hållbar utveckling.
Berätta för eleverna att podden handlar om miljömärkningar och att ni kommer fokusera på hur miljömärkningar hjälper konsumenter att förstå varors påverkan på miljö och hälsa. Gå även igenom centralt innehåll, syfte och mål.
Tips på frågor för att få igång eleverna:
Lyssna på podden och läs igenom faktabladet om de olika märkningarn samt de centrala begreppen.
Exempel på instuderingsfrågor: