Avsnitt 11

Matsvinn – så räddar vi maten

Matsvinn – så räddar vi maten

Varje år slänger vi ungefär 37 kg ätbar mat per person i Sverige. Det här är riktigt dåligt för klimatet. Men varför svinnar vi så mycket? Och vad kan vi göra för att svinna mindre?

Lärarhandledning

OM AVSNITTET

Medverkande

Sara Sundquist, hållbarhetsansvarig, Livsmedelsföretagen

Victoria Voss, hållbarhetschef, Kavli

Anna Lidström, hållbarhetschef, Spendrups Bryggeri

Agneta Påander, hållbarhetsdirektör, Orkla Foods Sverige

Eva Eriksson, hållbarhetschef, Löfbergs

Begrepp att hålla koll på

Matsvinn
Matsvinn är livsmedel som producerats för att bli mat, men som av olika anledningar inte äts eller dricks upp och istället slängs eller går till spillo. Den största delen av matsvinnet uppstår i våra hem.

Klimatpåverkan
Koldioxid och andra växthusgaser som vi människor släpper ut i atmosfären från olika verksamheter gör att det globala klimatet snabbt blir varmare.

Växthusgaser
Runt jorden finns en atmosfär som består av flera olika gaser. Vissa av gaserna, bland annat vattenånga, koldioxid, metan och lustgas, är så kallade växthusgaser. Växthusgaserna fungerar ungefär som ett täcke som håller jorden lagom varm. Det kallas för växthuseffekten och den är nödvändig för allt liv på jorden. Men när mängden växthusgaser i atmosfären ökar förstärks växthuseffekten, vilket leder till att jordens medeltemperatur ökar.

Bäst före-datum – maten är ofta bra efter
Bäst före-datum handlar inte om hur länge ett livsmedel är säkert, utan till vilket datum livsmedlet förväntas behålla sin kvalitet. Det vill säga smak, färg och krispighet. Det som händer efter bäst före-datum är alltså att kvaliteten så småningom blir sämre. Men maten kan fortfarande vara fullt ätbar.

Bäst före-datum gäller bara om varan har förvarats på lämpligt sätt. Många gånger står det på förpackningen vad som är lämplig förvaring. Om temperaturen spelar roll för hur länge ett livsmedel håller ska det stå på förpackningen. Ju lägre temperaturer desto längre håller kylvarorna. Så innan du slänger bort maten, gör så här: lukta, titta och smaka för att bedöma om livsmedlet kan ätas eller ej. Livsmedlet är bäst före slutdatumet men oftast bra efter.

Sista förburkningsdag
Det är viktigt att känna till skillnaden mellan ”bäst före” och ”sista förbrukningsdag”.  Märkningen ”sista förbrukningsdag” handlar om hur länge ett livsmedel är säkert att äta. Märkningen ska användas för livsmedel som lätt förstörs av mikroorganismer och där kort lagringstid kan bidra till att ett livsmedel kan bli hälsoskadligt trots att det förvaras enligt förpackningens anvisning.

Livsmedel som är märkta med sista förbrukningsdag anses alltså inte vara säkra att äta efter att sista förbrukningsdag har passerats. Därför får inte sådana livsmedel efter det datumet varken säljas eller ges bort.

SYFTE OCH MÅL

Syfte

Syftet med avsnittet och medföljande uppgifter är att lära sig vad matsvinn är, varför det uppstår och vad du som privatperson kan göra för att minska svinnet.

Mål

Att använda kunskaperna om matsvinn för att kunna reflektera, resonera och ta ställning kring egna val och handlingar.

Årskurs 1-6

  • Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa.

Årskurs 7-9

  • Ställningstaganden vid val av varor och tjänster, till exempel vid inköp av kläder, livsmedel och resor utifrån perspektiven ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.
  • Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras och hur de påverkar miljö och hälsa.
  • Hur man kan hushålla med och ta vara på livsmedel och andra förbrukningsvaror i hemmet.

UNDERVISNINGSFÖRSLAG

Så introducerar du avsnittet för eleverna

Berätta för eleverna att avsnittet handlar om matsvinn och att den fakta som läggs fram ska hjälpa oss att göra medvetna val.

Tips på frågor för att få igång eleverna:

  • Hur mycket mat tror ni att vi svinnar per person och år?
  • Vad tror ni att vi svinnar mest?
  • Vad kan vi göra för att svinna mindre?

Läxa

Lyssna på podden och läs igenom begreppen som hör till avsnittet.

Exempel på instuderingsfrågor:

  • Vad är matsvinn?
  • Hur uppstår matsvinn?
  • Varför är det dåligt att svinna?
  • Hur kan du minska ditt matsvinn?

Praktiska moment kopplat till lektionen

Låt eleverna komponera en måltid med målet att skapa så lite matsvinn som möjligt. Utgå från ett påhittat innehåll i ett kylskåp där det framgår vilken kvalitet och bäst före-datum råvarorna har.